Nu är det inte långt kvar tills han kommer hem och känslorna svallar i kroppen, det är både negativt o positivt. Har en konstig magkänsla och känner att jag inte når fram som jag borde och skulle. Har varit jäkligt tufft en tid med mycket tankar och funderingar över mycket. Hur kommer det bli när han kommer hem? Kommer allt vara som vanligt`? Kan vi börja om? Lägga allt bakom oss och börja leva? Jag tror och hoppas det men vi har en hel del att prata om och komma överrens om. Sista veckan är på intågande och jag känner mig starkare och starkare för var dag som går. Självförtroendet är på topp och jag har hittat min livsstil.. Träning, jobb, matlagning, barn, läxor, fotboll, bråk, tjafs, griniga barn, glada barn, sjuka barn, friska barn har varit min vardag i flera månader och jag gillar det. Gillar livet jäkligt mycket nu och känner mig stark och stadig. Frågan är bara om han är stadig och stark när han kommer hem. Vet va livet har att erbjuda. Vad vill han, vill han leva ett normalt liv, vill han dela vår vardag med allt vad det innebär. Jag hoppas det! Men han kanske har funnit en annan livsstil nu nåt som han tycker om mer än det livet han lämnade i augusti. Han är välkommen att dela vårt liv men har en del saker att jobba på. It takes two to tango.
Jag och barnen har vuxit ihop nu när vi har varit ensamna vi är en bra trio,som ingen kan krossa.
I morgon är det utbildning på gymmet och det ska bli kul. sen om två helger är det äntligen dags för body pump utbildning. SÅ SJUKT KUL. Ikväll ska vi ha Noel en stund medans Nadia och Jonny går en sväng på bio. Kul för dem att få umgås lite ensamna.
Nu blir det filmmys med grabbarna
Hej Hej
Älska livet precis som det är
